Confirmshaming
30 May 2017
Den mörka sidan av webbdesign:
confirmshaming
Webbdesign och inte minst webbcopy kan användas på många effektiva sätt för att stärka ett varumärke.
Webbdesign kan dessvärre användas lika effektivt för att manipulera besökarens känslor på ett negativt sätt i syfte att framkalla ett visst beteende. Detta negativa begrepp har fått namnet ”confirmshaming”.
Vad är ”confirmshaming”?
Webbdesign och själva innehållet på webbsidor kan användas för att sätta en särskild ton vad gäller hur företaget/organisationen kommunicerar med kunder och användare, eller se till så att kunder och användare har möjlighet att göra de saker de vill eller förväntar sig kunna göra.
På samma sätt kan webbdesign dessvärre användas lika effektivt för att manipulera besökarens känslor på ett negativt sätt i syfte att framkalla ett visst beteende. Detta har blivit allt vanligare de senaste åren, och har fått namnet ”confimshaming” eftersom det ofta går ut på att får användaren att skämmas, må dåligt eller känna sig dum för att inte t.ex. tackar ja till ett erbjudande.
I korthet är det en väldigt aggressiv typ av marknadsföring, där tanken verkar vara att om det inte fungerar med morot, får man ta till piskan.
Vem använder ”confirmshaming”?
Confirmshaming verkar vara extra populärt på platser dit användare söker sig för att lära sig mer om ett specifikt intresse eller ett befintligt problem – till exempel hälsa, skönhet, ekonomisk rådgivning eller relationer. Det förekommer dock även bland typiska återförsäljare, särskilt när man försöker få användare att anmäla sig till nyhetsbrev.
Ett typiskt exempel återfinns nedan, där meningen ”I’d rather pay full price” kunde ha ersatts med det betydligt neutralare ”No, thanks”, vilket i så fall inte skulle ha implicerat att användaren är en idiot för att inte vilja signa upp.
Andra dåliga mönster som ofta uppträder i anslutning till confimshaming är att medvetet dölja länken för att stänga popup fönstret, eller att göra den väldigt svårupptäckt – t.ex. genom att maskera den som en lång textparagraf som i sin tur har ett manipulerande innehåll.
Fler typiska exempel finns samlade på det här tumblrkontot.
Varför används ”confirmshaming”?
Manipulativt innehåll kombinerat med att medvetet dölja sätt att stänga popup fönstret leder till en ökning av antalet sign-ups. Att framstå som otrevlig eller elak spelar ingen roll, eftersom det man är ute efter är fler kampanjklick och sign-ups, vilka lagras i statistiken som användarengagemang.
Företagen som använder dessa metoder klargör samtidigt att de bryr sig mer om sin profit än om sina kunder. Att medvetet använda en otrevlig ton gentemot kunderna ses som ett acceptabelt verktyg för att sälja mer.
Funkar det då?
Även om en otrevlig popup där man gjort det svårt att hitta länken för att stänga rutan eller tacka nej till erbjudandet leder till fler klicks eller sign-ups jämfört med en neutral popup, kan effekterna av att använda metoden påverka företaget negativt på längre sikt.
Respektlöshet gentemot såväl kunder som framtida kunder leder till en negativ bild av företagets brand, vilket i sin tur leder till minskad trovärdighet och förtroende och i förlängningen till att färre är intresserade av att ha något med företaget att göra. När det är dags att göra ett inköp kommer kunder hellre att gå till ett företag som är trevligt och behandlar dem med respekt, snarare än ett företag som förolämpar dem.
Att mobba sin omgivning kanske kan leda till toppen på kullen på dagis, i företaget eller i familjen, men taktiken är inte effektiv när det kommer till att försöka kontrollera ett stort antal kunder. Till skillnad från när den här typen av beteende används för att påverka personer i en avgränsad miljö, kan kunderna på nätet enkelt stänga browserfönstret och öppna ett nytt med en konkurrents webbsida.
Bör ”confirmshaming” användas?
Det finns redan så väldigt mycket negativt material på nätet som användare tvingas hantera dagligen – mobbning, förtal, trakasserier och trollande – att det inte är någon vidare idé att introducera ännu fler sätt att sprida negativitet eller skapa obehag.
I grund och botten handlar det om hur vi vill behandla vår omgivning. Det kommer alltid att finnas de som tycker att det är ok att vara elak, skapa obehag, försöka utnyttja eller åsidosätta andra så länge de får som de vill. Vi vill med den här artikeln försöka skapa medvetenhet om dessa negativa mönster och hur man kan undvika dem.
Om du möter ”confirmshaming” på nätet
Om du stöter på confirmshaming på nätet och känner att du vill göra något åt det rekommenderar vi att du kontaktar den ansvariga för webbsidan och påpekar att det är ett negativt beteende, t.ex. genom att hänvisa till den här bloggposten.
